Att det ska vara så jävla svårt! Jag blir seriöst tokig på mig själv. Det började när jag var o fotade dagens bröllop. Den ena MILFen efter den andra strömmade in. Snygga o fina kroppar. Där kom jag överfet o fult hår o ja allt jävla skit. Jag måste verkligen fatta att jag inte har haft samma förutsättningar, jag har "men" efter att jag varit större. Det är bara o lära sig gilla läget någongång. Kan inte jämnföra mig med sådana som kanske sett ut så hela livet. Eller man ska inte ens jämnför sig med någon!! Min kropp fungerar, den mår bra, jag har fått en dotter som mår bra. Något man ska va tacksam över istället för o hitta alla jävla fel hela tiden. Så jäkla onödigt o så mkt energi som går åt på skit när man kan försöka tänka på de positiva delarna istället. BAAAAH!

 

När det hade lagt sig nu på kvällen så var jag övertaggad på o ge mig ut i löparslingan o tog modet till mig o dra på mig mina löpar"shorts" vilket jag aldrig skulle ha gjort. De åkte upp direkt i grenen o fettet bara vällde ut o jag blev så jävla arg o irriterad att jag vände, kastade av mig byxorna och drog på mig de blöta nytvättade långbyxorna o gav mig ut igen o körde skiten ur mig själv. De där 5 km köttades igenom o allt som allt blev de 6,5km + de 2 km som jag hade shortsen på.

 

Nog om det.