Det blev ju dubbelpass i måndags på jobbet så valde vilodag då men kände mig såklart febrig på kvällen men trodde de skulle gå över så ställde kl på 05 för att se hur jag mådde för o kunna dra till gymmet men febern höll i sig såklart så sov hela förmiddagen men sen på kvällen mådde jag mkt bättre som tur var. 

 

Så imorse  hängde jag på låset för ett bröst och axelpass. Ökning i bänkpressen! yey äntligen! O vilka synliga axlar jag har fått. Syns så sjuk mkt när dom får jobba o speciellt när man kör bröst i cable. Sånt taggar en så sjukt mkt. Har vägt mig o stog lite plus där men vissa kläder sitter o andra sidan lite lättare så kaaaaaanske kan va lite ökning på muskelmassa, man kan ju hoppas iaf ;) Känner mig inte besatt av vågen iaf så det är så sjukt skönt.

 

Nu på kvällen har det varit mycket frustrationer från min sida pga många anledningar som tyvärr brast ut i gråt och känslan av att jag typ kör över mig själv är så jäkla jobbigt. Så jag for ut så fort A hade somnat för o löpa o var nära på o brista ut i gråt ett par gånger men sen gick de över o allt kändes mer som en lättnad till slut. Blev milen var av 8,5 km var ren löpning!! Svettig som aset kan jag säga. Annars har jag ju varit svinnöjd nu att jag orkat 5km 2 gånger i rad. Ny strategi o kanske vara arg o frustrerad när man ska ge sig på sådana saker. Naevars. Men jag säger det igen. Träning är verkligen terapi för mig. Den har hjälpt mig i många situationer. Fördelen hur jag mår nu är att jag lätt kan släppa det mer på ett helt annat sätt o tänka positivt än vad jag gjorde förut för då grävde jag bara ner mig ännu mer i skiten. 

 

Annars har jag ätit svingod matlåda hela veckan gjord på bulgur o grillad kyckligfile. Bara älskar mat! 

 

Sen funderar jag på o skaffa mig en träningsinstagram. Lite lättare o slänga upp lite text o bild där än o sitta hära o sammanfatta allt. Vad tror ni om de?